Ernst Robert Curtius
Ernst Robert Curtius, född den 14 april 1886 i Thann, Elsass, död den 19 april 1956 i Rom, var en tysk romanist, sonson till Ernst Curtius.Curtius var först docent i filosofi vid Bonns universitet, blev 1920 professor i romansk filologi i Marburg, därefter från 1924 i Heidelberg. År 1929 återvände han till Bonn, där han var verksam till 1951. Han gjorde sig känd som en skarpsinnig skildrare av den samtida franska litteraturen.
Curtius omnämns i Victor Klemperers dagböcker ''Intill slutet vill jag vittna''. De båda var konkurrenter i sina akademiska karriärer. Levererad av Wikipedia
- 
              
            1
- 
              
            2
- 
              
            3Signum: Bi/100/Ben/1Bok
- 
              
            4av Gide, AndréÖvriga upphovsmän: “…Curtius, Ernst Robert…”
 Publicerad 1981
 Signum: Be/110/Gid/12Bok
- 
              
            5av Gide, AndréÖvriga upphovsmän: “…Curtius, Ernst Robert…”
 Publicerad 1951
 Signum: Be/110/Gid/20 - RBok
- 
              
            6av Gide, AndréÖvriga upphovsmän: “…; Ploog, Erich; Curtius, Ernst Robert…”
 Publicerad 1965
 Signum: Be/110/Gid/10Bok